Ergonomisk liggyta

Idag har jag testat det garanterat dyraste solariet som någonsin existerat. 10 kr för 2 min! Och sola brukar man ju göra minst 20 min, ibland 30. 150 spänn i halvtimmen för att ligga och svettas, asså jag vet inte. Jag borde ha flytt i ren chock men mjäkig som jag är så tänker jag att om jag står i kassan, frågar vad solningen kostar och sen springer iväg när jag fått reda på svaret så kommer dom ju att tänka att jag är en fattiglapp. Vilket jag iofs är, men det vill man ju inte skylta med. Eeh, jaha men 10 min blir bra då, viskar jag fram. Tanten i kassan måste sett min panikmin och tröstar mej med att solariet faktiskt är ovanligt starkt. Nåja, väl i solariet så börjar jag inse vad jag betalat för. Fläktar som blåser över en från alla håll, ergonomisk liggyta som är typ skönare än min egen säng trots att den är tillverkad i hårdplast och en inbyggd röst som snackar med en: "Hoppas du haft en sköööön stund". Om jag blev brun? Eeh nej. Men hallå lixom, ergonomisk liggyta, vad mer kan man begära?

Challenge of the month

Sådär, då var Bredbandsbolagets finfina trådlösa adsl á 24 mbit installerat. Nu jobbar jag med nästa problem, ljudet på min dator har nämligen ballat ur totalt. Det känns ju lite som att vitsen med snabbt nät är att kunna ladda ner filer baserade på.. ja ljud lixom. Nytt virusprogram är installerat, jag har defragmenterat hårddiskarna och installerat (läs: försökt installera) om drivrutinerna till ljudkortet. Framgångarna ser ut att skjutas lite på framtiden, men än har jag inte gett upp hoppet.

Den här månaden kommer att gå i fattigdomens tecken. Diverse olika flyttincidenter, både väntade och mindre väntade, har gjort min redan något ansträngda ekonomi till ett stort och väldigt svart hål i min rosa plånbok. Nåja, tillståndet är övergående och jag överlever, så varför klaga? Veckans tips, framförallt till er som ska flytta: Undvik att krascha in i några murar med hyrda fordon. Eller ja, det är ju bra att låta bli att krascha in i någonting över huvud taget. Så, håll er på vägarna och på tryggt avstånd från både fasta och förflyttningspågående föremål. Detta kan nämligen leda till att flyttbudgeten blir lite smått överskriden, och det vill vi ju inte, eller hur?

När min lilla ekonomiska kris har passerat ska jag bege mej till IKEA och förvandla min halvskabbiga lägenhet till ett mysigt litet hem. Resultaten kommer bli enastående, funderingarna just nu kretsar mest kring vilka färger och träslag som matchar falukorvsoranga väggar. Det blir en liten utmaning.

Apropå utmaningar och falukorv så har jag, tro det eller ej, lyckats med den stora bedriften att laga mat(!) i mitt nya kök. Lixom, jag, laga mat, jag vet att det låter helt orealistiskt men det är faktiskt sant. En tacopaj blev det för att vara specifik, och enligt säkra källor så var den t o m ätbar. Kanske borde upprepa mina nyvunna matlagningstalanger och laga mat även i maj. Challenge of the month lixom. Måste nog börja med förberedelserna redan nu, frågorna är många. Vad ska man laga? Hur komplicerat är receptet, är det utdömt på förhand för nybörjare som mej eller finns det hopp? Måste man köpa hem ingredienser, eller räcker det med mitt redan så stora kylskåpssortiment innehållandes ketchup, rapsolja och lättmajonnäs? Kommer rätten att vara ätbar? Hur många kalorier och hur mycket fett kommer det att bli? Hur många matlådor ska jag göra? Hur är det med köksredskap, har jag dom som krävs? Ett par veckors planerande är ett minimum, det hör ni ju själva.

Matlagning för oss osökt in på min mage som av heeelt oförklarlig anledning har fått typ som kramp. Det känns lite som deja vu över det här, kan det ha hänt förr..? Jobbade 3 timmar igår, sen var jag tvungen att gå hem och däcka på sängen i fosterställning. Senaste dygnet har jag sovit säkert 18 timmar och just nu mår jag rätt bra. Konstigt det där, när man mår bra så kan man knappt sova alls, och när man har värsta magkrampen så kan man sova 18 timmar. Borde det inte vara tvärtom?

Förnekandestadiet: Jag är INTE beroende

Man borde ha påsklov oftare, påsklov är verkligen asbra. Det som hade varit snäppet bättre hade varit ett påsklov med bredband. Eh ja jag vet, jag har inget liv och så vidare. Men fatta vilken grej, sitta och surfa hela dagarna som en annan slacker. Kanske beställa hemkörning från pizzerian runt hörnet. Det låter lite som himmelriket tycker jag. Well, nu sitter jag ju här med ett 56K-modem, och det är inte som himmelriket kan jag lova. Men samtidigt, man är inte så kräsen när man varit internetlös i typ 2 veckor.

Man kan lätt tro att jag är lite beroende av internet men så är det icke. Jag råkar bara bli lite handikappad utan internet. Jag menar, hur letar man upp telefonnummer utan nät? Jag behöver adresser till Linköpings gym, och jag måste betala räkningar och prata med roliga människor på msn och jag är i stort behov av att skriva i min fina blogg. Hur vet jag vilka tv-program jag ska kolla på? Min musik är tråkig, jag behöver ny musik! Hur sätter man över pengar till folk? Hur beställer man tågbiljetter, hur vet man när bussarna går, jag måste ha en karta! Jag är ny i stan, jag vet ingenting. Jag behöver googla. Fatta vilken misär, leva utan internet. Jag kan inte ens beställa hem bredband utan nät. Det skriker moment 22 över hela situationen. Man blir helt enkelt en litenliten smula handikappad. Men beroende? Jag? Skulle inte tro det.