Imorgon är det dags för årets händelse: Garnisonsloppet! 3 km svårframkomlig terräng i historisk militärmiljö, kan det bli bättre? Och det bästa av allt, jag får för första gången i mitt liv känna på äran i att bära nummerlapp. Jag har ännu inte lyckats få tag i några säkerhetsnålar, men rent teoretiskt så lär ju lappen sitta klistrad mot kroppen ändå, så snabbt som jag springer (läs: promenerar).
Jag har hälsat på i Norrköping idag och diskuterat livet i allmänhet med en mjäkig psykolog. Hon fattade hur trögt som helst. Psykologer har en tendens att överdosera ordet "tänker". Lixom, jag vet att du tänker innan du pratar, du behöver inte påbörja varje meningen med "Jag tänker att..." Och bara för att du tänker innan du pratar så behöver inte det innebära att JAG gör det, så du behöver inte fråga "Hur tänker du när du säger att...?" Inse, jag tänkte inte. Okej?
158 "Jag tänker att.." senare satt jag på bussen hem. I snigelfart. Asfalteringsmaskiner skapar långa bilköer kan jag lova. Och att åka buss i 10 km/h är inte jätteroligt.
Jag känner mej ensam idag :(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar