Illamående och konspirationsteorier

Det är nåt som luktar i min lägenhet. Jag försöker sängliggandes lista ut vad det kan vara men det är rätt svårt. Det finns så många grejer här som rent teoretiskt skulle kunna vara källan. Jag tänkte undersöka saken närmare så småningom, inte just nu. Undrar om det är min sunkiga lägenhet som har gjort mig sjuk, eller om det är på grund av att jag mår så kräkdåligt som jag tycker att allt stinker. Det är ännu en frågeställning jag måste söka svar på. Det är lite hönan-ägget-syndromet över det hela. Idag är således en hemma-från-jobbet-dag. Det är ingen ovanlig företeelse, snarare tvärtom. Jag har kommit till det stadiet att det börjar bli pinsamt att ringa och sjukanmäla sig. Vore rätt häftigt att vara en sån där frisk och hurtig person som inte kan stava till ordet sjukanmälning. Nåja, nu ska vi inte drömma oss bort i ouppnåeliga utopier såhär på fredagsförmiddagen när en sån sak som att krypa ur sängen låter som en utmaning i Mount Everest-bestignings-klass.

Men, kära läsare, min mage är inte mitt enda bekymmer. Som grädde på moset så är mina dagar med ensamrätt på min lägenhet räknade. Inom en på tok för snar framtid dyker lägenhetens rättmätiga ägare upp i sällskap av två nyinköpta marsvin. Jamen jag vet, fråga inte. Han tyckte väl helt enkelt av oförklarlig anledning att just marsvin var en asbra grej att införskaffa precis när man ska våldgästa någon i en väldigt liten lägenhet.

Här står jag inför två val. Alternativ 1: Försöka anpassa mitt liv till ett ofrivilligt samboskap inom rymliga 29 kvadrat, skippa hela den här biten med privatliv, frihet att bestämma över sina sovtider och över vilka husdjur man vill spendera tid med. Lägenhetsinnehavarens vistelse ska dock enligt säkra källor inte bli dödligt långvarig. Alternativ 2: Fly fältet! Här uppstår då tyvärr ett smärre problem. Alla lägenhetsinnehavare och hyresvärdar i Östergötland verkar ha snackat ihop sig i någon form av konspiration mot att jag brukar alternativ 2. Detta har resulterat i en total vägran mot att lyfta telefonluren när jag ringer, en stark motvilja mot att svara på mina fina och genomarbetade intressemail och det har även smugit sig in några små lögner och uteslutningar av sanningar här och var. Detta har väl varit tvunget när jag på detektivaktigt sätt lyckats passera telefonsvararförbudet. Man har till exempel kollektivt bestämt att avsaknad av dusch i lägenheten icke ska nämnas om inte frågan ställs rakt ut. Man har också beslutat sig för att ge mig falska förhoppningar. Lägenheter som sagts vara till förfogande har egentligen sedan länge varit bortlovade till andra mindre konspirationsförföljda bostadssökare. Anledningen till denna form av lögner är ännu okänd. Slutsats: Konspirationsfolket försöker helt enkelt eliminera alternativ 2 som valmöjlighet. Stå inför två val, in my ass. Ännu en gång är vi inne på ouppnåeliga utopier och yrar, jag får helt enkelt skylla på mitt illamående.

Från och med nu börjar min självmanipuleringsprocess för att överleva detta trauma. Lektion 1: "Marsvin ÄR söta. Marsvin är SÖTA. MARSVIN är söta." Upprepa detta mantra i ditt huvud ända tills du börjar känna en obeskrivlig längtan efter att få ha hela lägenheten full av fluffiga marsvin.