Om du har ett äpple, vill du dela det med mej?

Det är konstigt att man kan längta så sjukt mycket efter något så menlöst som en helg. Har till och med haft nedräkning av antalet timmar till.. ja vadå? Att äntligen få sitta i sin blåa soffa och se dum ut och njuta av att kunna äta precis så mycket lördagsgodis man vill, så mycket att man typ kräks? Kanske har jag under veckan förträngt hur förra helgen tedde sej? Mycket lustigt fenomen.

Nu ska jag dock ägna lördagskvällen åt lektion 2 i min självmanipuleringskurs. Det kan bli intressant, kanske till och med helgens höjdpunkt. Lektion 2 består i att ta minsta möjliga plats. Helt enkelt en form av tillvänjningsprocess. Jag ska till exempel tillbringa halva tiden i badrummet jämfört med annan godtycklig lördagskväll. Jag ska inte heller bre ut mig i min soffa, utan jag ska så gott det går trycka ihop mig i dess ena hörn tittandes på Henriks (min blivande tvångssambos) absoluta favoritfilm: Donnie Darko. Mina mackor ska rostas en åt gången och jag ska slänga ut mitt köksbord till förmån för marsvinsburen. Under tiden ska jag intyga mig själv att det finns ett oväntat stort nöje i att dela med sej. Kanske ska jag nynna på den fina visan "Om du har ett äpple, vill du dela det med mej, i en äppelmelodi. Eller vill du ha ditt äpple för dej själv, och inte få nån melodi?" medan jag skär mitt äpple i två halvor och sparar ena halvan till Henrik. Eller till marsvinen. Jag vet inte om Henrik är så förtjust i äpplen. Risken finns att äppelhalvan kommer hinna bli lite brun och rutten innan den 24 mars, men glöm inte att det är tanken som räknas.

Jag hoppas på stora framsteg med lektion 2.